Ja kanske är det så att jag mår bättre nu, eftersom jag skriver mindre här.

Men det känns inte så, det känns som jag har massor att få ur mig men jag har inte orken.

Hon pratar, hela tiden och högt. Och om sig själv! Och visst ska man göra det men inte hela tiden.

Jag blir så förbannad på dem som behandlar mig som ett barn. Jag är inte ett barn, jag vet hur saker fungerar. Jag har varit med om mer än många andra som är betydligt äldre än mig.

Jag blir arg när hon förklarar hur jag ska göra, när jag inte ens har frågat. Herregud om jag inte frågar då vet jag! Okej?

Och hon kan inte ta att jag tycker annorlunda än henne, så när jag är som tröttast ska hon diskutera för att hon ska ha rätt.

När jag då säger, snälla inte nu , jag är trött. Då fortsätter hon!! Blir förbannad. Jag var på väg in och lägga mig och sova, då kan hon väl sluta när man ber henne, men nej det går ju inte.  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

 Hittade en text i en bok för ett tag sen. Jag började gråta när jag läste den, och det kändes faktiskt bra trots att det var smärtsamt. För det betydde att jag kände, någt jag tvivlat på under ett tag. Men jag känner, men jag är fortfarande rädd, rä...

   Jag undrar ibland om jag verkligen lever? Alltså intwe som att lever jag mitt liv, utan helt konkret lever jag verkligen? Eller är mitt liv nån form av dagdröm som egentligen inte händer, nåt som egentligen aldrig äger rum utan som bara finns i m...

   Det är inte många som vet, och de som tror de vet, de vet nästan minst.  Varför kan ingen bara förstå? Varför kan ingen bara komma fram till mig och rädda mig genom att visa att de förstår? Men det finns det nog ingen som kan göra. Hur jag hela mi...

   Kanske är det inte meningen att jag ska må bra? Kanske ska jag alltid vara på jakt från ett mörker som jagar mig?    Alla har väl nåt de ska göra med sitt liv, och min uppgift är att fortsätta fly mörkret, att fortsätta kämpa, att fortsätta leva. ...

   Ja det känns riktigt tungt nu, men jag kan inte visa det utåt. Jag vet inte varför, men jag får ändå ingen förståelse. Jag har ju inget att må dåligt över för tillfället, så varför gör jag det?   Jag känner mig vilsen, trött och dyster. som att ja...