Är det förbjudet att tänka så här? Är det farligt? Att ibland tänka att det vore skönt att bara ta slut på allt.

Eller är det helt normalt?

Jag vet inte vad jag ska tro. Ibland när jag sitter på buss eller tåg så hoppas jag och "dagdrömmer" om att det ska hända en olycka så jag inte finns mer, eller i alla fall blir rejält skadad. Och allt det här bara för att se hur andra skulle reagera.

Söker jag uppmärksamhet, behöver jag det?

Nej, jag tycker inte det. Jag är inte en sån person. Men varför har jag då de här tankarna? Kan någon hjälpa mig att förstå, för jag kan omöjligt komma på det själv?

Om jag bara var ute efter uppmärksamhet skulle jag väl säga sga något. Inte skriva det i en blogg där ingen vet vem jag är. Jag skulle skriva det i min "öppna" blogg. Så att folk kunde se att jag ville stå i centrum för ett tag. Men jag har ju inga funderingar alls på att göra det.

Fan vad jag är dum! Oj, vad mycket skäll jag skulle få om jag sa det där högt, men jag känner mig faktiskt riktigt dum. Jag lär mig inte, varför gör jag inte det?

Människor runt omkring mig säger att jag är så smart, och visst kan jag hålla med till viss del, men just nu känner jag mig så dum!!

Ibland tvivlar jag fortfarande på vem jag är, trots att det var länge sen jag hittade mig själv. Jag tvivlar på att det finns någon som känner mig helt, mig själv inräknat. För om inte jag känner mig själv fullt ut, hur fan kan någon annan känna mig alls då?